Medan jag haft min sista jobbvecka innan semester har mitt barn och hans mormor hängt en vecka i Stockholm. Jag har jobbat, slappat, hängt med kompisar och gjort allt sånt där en sommarkär mamma gör när hennes unge är i gott förvar 20 mil bort. En kväll åkte jag och min kompis som jag delar odlingslotten med dit. I år när vi kan resa lite mer än förra året kör vi på survival of the fittest där ute och vi kom inte bara fram till en ogräsdjungel utan även ståtliga bondbönor, massa mangold och frodiga zucciniplantor men bäst av allt (och något som krävdes innan vi tog tag i ogräset…!) var många röda jordgubbar. Känslan av att plocka jordgubbar och äta direkt påminde så mycket om mina barndomssomrar och morfars jordgubbsland. Lyx.
Att odla är som bästa sortens terapi och jag älskar att få se saker växa från ett litet frö för att sen tillsist förhoppningsvis landa i magen. Men med livets alla krav måste det få vara lustfyllt och inte en börda och därför känns det superlyxigt att ha den här platsen men att inte vara beroende av den. Att odla för självhushållning är något jag drömmer om men just nu är det lite halvklurigt när odlingsplatsen ligger där den ligger (att cykla dit själv är inga problem men lite mastigt med 12km t/r för min 7-åring och buss känns sådär att åka nu..). Men en annan dag, då har jag mer plats närmre och fram tills dess är det här mer än toppen!
Jag är också en #radgardner (om du sett Hjälp vi har köpt en bondgård vet du vad jag snackar om) men inser ju att det kan ha sina fördelar med prydliga rader. Oh well, en av de bästa sakerna med odling är väl att en får en ny chans varje år! Jag har nog i alla fall redan bestämt att nästa år blir det täckodling och prydliga rader för hela slanten!
Odlar du någonting? Hur har det gått?
ps. klicka gärna på hjärtat eller lämna en kommentar. Det hjälper mig att veta vilken typ av inlägg du gillar och vill läsa mer om! Tack!